jag vill inte att det ska vara så här.

Nej men hejsan.
Det var värst vad jag har skrivit dikter här på sistonde.
Men aja, sånt är livet, jag beklagar att jag inte har kunnat ge er smaskigare läsning, men jag har inte världens mest spännande liv, föreställning på måndag är väl det smaskigaste.
Det finns nämligen folk som frivilligt  går på teater för att se mig dansa, mina älsklingar inkluderade.
Ah, well, their mistake.
Nej, men , ärligt, det är ingen vacker syn, men själva teatern är bra tycker jag.
Där har vi nog fått till det rätt okej faktiskt.
Jag som galen manipulerande fru.
Passar, don't you think?
Jag har verkligen inget viktigt att säga.
Jo, jag såg på The DaVinciCode igår, den var skitbra om jag får säga min mening,(och det får jag ju, eftersom detta är min blogg! muhahaha) jag skiter i vad alla kritiker tycker.
Det hade vart tufft om det verkligen varit så som i filmen.
När jag blir stor vill jag bli som Horst. -Sten

jag vet inte.

En sån vacker tanke;
du, jag, vi.
En sån hemsk rädsla;
du, hon, ni!
Svartsjuka, det är nog vad det brukar kallas
jag behöver att du bara  ska vara min.
de säger: men han är ju allas,
aldrig att han bara kan vara din!
din kärlek behövs dock hos mig.
jag vet att du inte kan, inte får
åh vad jag behöver dig
men du bara försvinner, går.
jag älskar dig så min vän
att mitt hjärta för länge sedan brustit itu.
jag älskar dig så min vän
vill ha dig hos mig, då, för alltid, nu.

jag vet inte.

En sån vacker tanke;
du, jag, vi.
En sån hemsk rädsla;
du, hon, ni!
Svartsjuka, det är nog vad det brukar kallas
jag behöver att du bara  ska vara min.
de säger: men han är ju allas,
aldrig att han bara kan vara din!
din kärlek behövs dock hos mig.
jag vet att du inte kan, inte får
åh vad jag behöver dig
men du bara försvinner, går.
jag älskar dig så min vän
att mitt hjärta för länge sedan brustit itu.
jag älskar dig så min vän
vill ha dig hos mig, då, för alltid, nu.

NEJ...åh...nej...

Nej.

Jag vet hur det är.

jag vet att jag inte får-

men jag vill bara lägga mina armar runt din hals

trots att det inte går.

ibland önskar jag att du vore någon annan

men då skulle det ju inte vara du.

jag vill att du ska titta på mig, åh, med din allvarliga blick.

men det går inte nu.

Om du skulle tänka som jag,

att vi skulle vart oförglömliga-

åh, du gör mig svag

Även om vi skulle vara helt ensamma

skulle det inte gå, jag och du.

det skulle aldrig bli detsamma.

önskar du vore här nu.

jag vill att du ska se på mig

men du får ju inte.

vi skulle vart oförglömliga, men NEJ.

Oh yeah.

vinden förföljer mig när jag letar efter spår av din hand
på min hud.
du sa en gång att mina ögon var de vackraste du sett, och att...
du sa en gång....
du sa en gång.
Och kanske är det just så att världen blir inte bättre av att man gråter och skriker                                                 och hoppas                                                                                                                                                                           att man en gång kanske kan få en glimt av en blick från dig.
-Åh, nej,  vi glömde köpa morötterna sa du förbluffat, förbannade mitt dåliga minne och gick hem igen.




jag vände mig om och fick syn på din snopna min vid ostdisken.
du hade din gula jacka och såg nästan ut som att du hörde hemma där, brvid cheddarn.
-min ängel, tänkte jag  och fruktade en konfrontation när vi båda närmade oss fruktisken
-vilka fina päron de har här, sa du, som att vi aldrig mötts förut
men så kom jag på; det har vi ju inte, nickade instämmande och gick vidare mot kassorna.
-du, mina drömmars ängel, suckade jag, gav dig en sista blick och betalade för salamin.

Din kyla gör mig varm.

"Om man är liten å svag (änglarna gråter)
 Å blir slagen med slag (när själar dör)
Ingenting man begriper å hjärtat det skriker; varför?

Om man är liten å svag (mångubben snyftar)
varje natt, varje dag (bland tysta moln)
av allt ont blir man blå, inuti utanpå, varför finns jag?"


Lassie, Ainbusk