och hon springer med bultande hjärta, för snart kan det vara för sent
helt ärligt är jag inte säker.
jag vet inte vad jag ska göra.
ingen säger vad jag ska göra.
jag tror inte på det här
jag tror inte på att det är såhär det ska vara
Du klarar det. Kanske inte perfekt. Kanske inte ens så bra. Men genom det kommer du. För det är så livet fungerar, hela tiden gör man mer än man tror att man klarar. Du klarar det här, vad det nu är.
vem är du, snälla människa
Jag vet inte om jag ska säga vem jag är.
Jag är en person vars liv till större delen utspelas i mitt eget huvud, i dagdrömmar om hur det kunnat vara, och skulle kunna bli. För i verkligheten är jag oftast så mycket fegare än vad jag önskar att jag var.
Jag tror att om jag berättar vem jag är kommer mina kommentarer inte bli lika betydelsefulla, för då vet du vem jag är. Och ser att jag inte är nån undermänniska som går runt och är snäll hela tiden. Och jag är egentligen inte nån som ingår i ditt liv, jag har bara en statistroll som ingen lägger riktigt märke till.
Nej, men jag tror bara att det är meningen att jag ska hjälpa dig orka, i alla fall for the time being.
Jag blir glad bara jag kan göra din kamp lite lättare, din dag lite ljusare, dig lite gladare. För ibland krävs det så lite för att lyfta en, men ändå gör ingen det.
okej, tack då, vem du än är!!