you see baby, I'm the worrying kind.
igår kväll när jag inte kunde sova kom jag på hur viktigt det är att man andas.
jag blev jätterädd. för tänk om man glömmer liksom. och jag låg där och försökte tänka på nåt annat, men det gick inte, jag kom bara tillbaka till, tänk om jag slutar andas? jag är lite rädd för döden förstår ni. tänk om nån håller för min mun när jag sover? då dör jag. det läskigaste var att man är tvungen att fortsätta andas. oavsett. förstår ni? ni måste fortsätta andas. lyssna. annars dör man. man är tvungen, man får inte välja.
jag blev jätterädd. för tänk om man glömmer liksom. och jag låg där och försökte tänka på nåt annat, men det gick inte, jag kom bara tillbaka till, tänk om jag slutar andas? jag är lite rädd för döden förstår ni. tänk om nån håller för min mun när jag sover? då dör jag. det läskigaste var att man är tvungen att fortsätta andas. oavsett. förstår ni? ni måste fortsätta andas. lyssna. annars dör man. man är tvungen, man får inte välja.
Kommentarer
Postat av: tove
åh, mandy, du är tillbaka ! how wonderful. tyvärr åker jag imorn, men vi kanske msnar innan detta. ang. andningen, vi har ett andningscentrum i hjärnan, så vi behöver inte tänka på det. har ni ej lärt er detta på waldorf? och om jag inte ska vara så teoretisk, andas, honey! you can do it.
Trackback